Svensk geodesi · oberoende kunskapssida
En praktisk kunskapsplats om stomnät, referenssystem och geodetisk mätning – för dig som vill veta var koordinaterna faktiskt kommer ifrån.
Öppna stompunktskartanI Lantmäteriets digitala geodetiska arkiv
Stompunktskartan · beta
Sök stompunkter och markhöjdmodell från Lantmäteriet i ett och samma kartutsnitt.
Datakällor: Lantmäteriet, Stompunkt Direkt (CC0), Markhöjd Direkt och Markhöjdmodell (CC BY 4.0).
Punktens status och historik ska alltid bedömas före användning i ett skarpt mätningsuppdrag.
Varför finns sidan?
Den bär på en mäthistoria, en realisering och en osäkerhet. Här samlas det som behövs för att förstå sambandet mellan den fysiska punkten, det lokala nätet och Sveriges nationella referenssystem.
Fem guider
Läs i ordning eller gå direkt till frågan du arbetar med.
En fysiskt markerad punkt med kända koordinater eller känd höjd – men framför allt en länk mellan mätningen på marken och referenssystemet.
Stompunkter kan vara markerade i berg, betong eller andra stabila konstruktioner. Tillsammans bildar de ett stomnät som gör det möjligt att etablera instrument, kontrollera mätningar och återkomma till samma referens över tid.
Det är sällan ett rent antingen–eller. De två metoderna löser olika delar av samma problem.
Nätverks-RTK ger snabb anslutning till SWEREF 99, medan fysiska punkter ger lokal reproducerbarhet, kontroll och en referens när satellitmiljön är svår. Höjdmätning, tät stadsmiljö, tunnlar och precisionsarbeten kan ställa helt andra krav än öppen terräng.
Ett gammalt kommunalt nät kan vara internt väl sammanhållet och samtidigt avvika systematiskt från den nationella realiseringen.
En trygg övergång börjar med inventering och nymätning av väl valda punkter. Därefter analyseras sambandet, deformationer och restfel. Målet är inte bara nya koordinater, utan att förstå vad som händer med all geodata som har sitt ursprung i det äldre nätet.
Nätutjämning är kvalitetskontroll i matematisk form: observationerna vägs samman, motsägelser blir synliga och osäkerheten går att beskriva.
En utjämning kan avslöja grova fel, svaga delar i nätets geometri och observationer som inte håller för den tänkta användningen. Resultatet är mer än en koordinatlista – det är ett underlag för att bedöma om nätet faktiskt är tillförlitligt.
Ett stomnät åldras. Markeringar skadas, miljön förändras och dokumentation tappar kontakten med verkligheten.
Bra förvaltning innebär statusklassning, tydligt mätdatum, spårbar beräkning och rutiner för återkommande kontroll. Det ska gå att se vilken realisering en punkt tillhör, hur den bestämts och om den fortfarande bör användas.
Vidare till källan
Stompunkter.se hjälper dig att orientera dig. Punktdata, specifikationer och handböcker hämtar du alltid från ansvarig källa.
Sök punktbeskrivningar, koordinater och höjder i det digitala geodetiska arkivet.
HandböckerRiktlinjer och stöd för fackmannamässig geodetisk mätning, geodatainsamling och kartografi.
InformationsmodellLantmäteriets arbete med en gemensam nationell struktur för information om stompunkter.
GeotorgetAvgiftsfria tjänster för stompunkter i de nationella referenssystemen SWEREF 99 och RH 2000.
Om projektet
Jag heter Jakob Samani och brukar säga att jag är tredje generationens mätare. Stompunkter.se är min privata kunskapssida om svensk geodesi – ett ställe för förklaringar, metoder och erfarenheter som förtjänar att vara lättare att hitta.
Sidan är fristående. Innehållet är personligt och representerar inte min arbetsgivares ståndpunkter. Kontrollera alltid metod, krav och aktuella originalkällor inför ett skarpt uppdrag.